Nr:4

Jag ska jobba idag. Efter nära två månaders latande ska jag jobba. Gud så skönt. Men lite nervöst ändå.. Stora lokaler och nya människor. Det är ju alltid lite sådärnivet undrar om jag kommer överens med dem eller, hoppas hoppas det inte är någon som jag verkligen tycker är helt jävla dum i huvudet. För det händer ju faktiskt. Och när man är den nya får man ju liksom anpassa sig lite. Anpassning kan jag, även om mitt huvud skriker- Tala om för idioten att han/hon är idiot!!!! Men nääää, jag är ganska snäll av mig och kan faktiskt ta de flesta människor jag möter. Det svåraste på en ny arbetsplats är nog att hitta sin egen roll i det hela. vem är jag av dem, är jag den dominanta, den tysta, den babbliga eller helt enkelt den bästa?? Idag ska jag iaktta och slita röv. Om ni fattar. sedan tror jag naturligtvis inte att det jobbar idioter dit ska ska, men vissa människor funkar man ju bättre med och vissa sämre... Så är det ju bara.

Nr:3

Hugaligen, jag har varit magsjuk. Inte kräksjuk, men skitsjuk. :/ Som tur är kan barnet klara sig skapligt bra själv, lite mackor och frukt klara i kylen, massor av film och dataspel så klarar hon sig skapligt. :) Mitt <3.


Nu sitter jag här och undrar om förmiddagen snart är slut så jag kan gå och handla. Väntar på en elektriker som förmodligen (ja så sa fanskapet) skulle komma på förmiddagen. Det jag undrar då är om han kommer på förmiddagen eller om han kommer under dagen eller kommer han överhuvudtaget???


Hur som haver har jag en liten liten magkänsla att han inte kommer alls. 

Nr:2

Igår blev jag fräst till och fick en lur i örat. Först trodde jag att det hänt nått, sedan fattade jag. HON blev FÖRBANNAD! Ha ha ha ha. Sedan blev jag FÖRBANNAD.

Det är jag inte längre. :) Intressant. Hade det varit för några år sedan hade jag startat ett krig med denna vän som gjort att vi blivit ovänner för evigt. Tyder detta på mognad? Jag tror faktiskt att jag fick några poäng till på vuxenskalan?

Bjuder på en liten låt som stämmer in på både henne och mig så länge

Nr:1

Dåså. Jag börjar nu, eller försöker iaf. Med detta.

Det har gått åt helvete förut, jag tror nog att det gör det igen, men men..

Jag har börjat om från noll, inget jobb, inget liv, ingen karl. Bara jag och barnet.

Barnet är en flicka, jag kommer att kalla henne barnet eller flickan fortsättningsvis.

Just nu sitter hon naken i soffan och kollar på film. Hon vill helt enkelt inte ha kläder på sig. Hoppas inte elektrikern kommer. Det snackas så mycket. Iaf av såna som inte har mindre barn själva, de har liksom glömt, eller så vet de ju inte alls. Vill flickan vara naken får hon väl vara det.

Jag då. Nä ingen fråga, bara ett konstaterande. Jag... Hmmm. Just nu fet, tråkig och uttråkad. Dock snygg i håret. Jag borde ringa massa viktiga samtal om en massa saker, men ärligt talat så har jag faktiskt ingen lust alls med det. Så jag väntar.. Jag struntar i det istället, väntar tills det verkligen är kris och jag MÅSTE.

Där sätter jag punkt för idag.